Tandlöst leende
Alexander: Jag är inte svår att locka till skratt nu! Och jag har upptäckt mina händer, ligger gärna med armarna sträckta rakt upp i luften och studerar händena. Eller så knäpper jag händerna och försöker föra dem till munnen för att smaka på dem.
Om jag sitter i någons knä vill jag inte sitta bakåtlutad, jag måste fram och upp med huvudet. Och allra helst vill jag stå, jag trycker ifrån med benen. En annan favorit är att på kvällen, när syrran har lagt sig, ligga på skötbordet och springa med benen, snabbt, snabbt.
Kommentarer
Trackback
